Top

Överdiagnosticering av ADHD – eller tänk om det är tvärtom?

På bussen imorse:

Busschauffören: Du vet väl att du kan gå in på sl.se och föra över resekassan på ett och samma kort så du slipper kolla om du har något saldo på fem olika kort varje gång?

Jag: Jo jag vet, har hört talas om det men jag tycker det är enklare att kolla mina fem kort.

I receptionen på Prima Vuxenpsykiatri: 

Jag: Hej, jag heter Sara Emilionie och jag ska besöka Dr X, eller om det kanske var Dr Y, hur som helst, någonting i den stilen. Jag ska träffa henne klockan 9, eller om det kanske var 9.30? Hur som helst, det ser du säkert i ert bokningssystem. Jag har två stämpelkort, eller vad det heter. Jag tror jag har betalat för mkt. Men i alla fall, här är dem så jag kan få ett frikort den här gången.

Receptionisten: Välkommen. Lämna dina kort här så ordnar jag det medan du är hos doktorn, du kan sätta dig ner i väntrummet.

Jag: Jag står helst, men tack ändå!

Hos Dr X, utredningsansvarig läkare

Läkaren: Hej Sara. Jag och X (psykologen) har konstaterat att det är rätt tydligt i ditt fall, när det gäller uppfyllda diagnoskriterier. Man skulle kunna säga att det finns tre olika varianter på ADHD och vi har sett att du har den som är kombinerad.

 Jag: Ja, det låter som jag, jag brukar gilla dubbla versioner av allt. Vad är det som är kombinerat?

Läkaren: Den innebär att du har både koncentrations- och uppmärksamhetsproblem och svårigheter med överaktivitet.

Jag: Jaha, vad var det första jag hade, sa du?

Läkaren: Uppmärksamhetsproblem..

Jag: Oj, ja just det (skrattar generat) det förklarar säkert min glömska. Jag kanske borde skriva upp det.

Läkaren: Du kommer få allt det här skriftligt

Jag: Jag har lite svårt att läsa rapporter men det är säkert bra eftersom jag brukar glömma allt som sägs. Förlåt, men vad var det jag hade kombinerat av, förutom uppmärksamhet

Läkaren: Överaktivitet …

Jag: Ja, just det. Men det behöver jag ingen medicin mot, jag har börjat med kampsport och där får jag ur mig massor.

Läkaren: Jag tänkte inte ge dig medicin i det här läget. Jag tänkte berätta lite om de kurser vi erbjuder, bland annat i struktur som du har berättat att du har svårt med.

Jag: Tänkte du inte? Jag som äntligen ändrat uppfattning om medicinering. Jag är inte helt emot det längre, även om jag tror att meditation är min grej.

Läkaren: Jag tänker att du ska få lite tid att bearbeta det här beskedet oavsett.

Jag: Jag har bearbetat det i 5 år, långt innan jag fattade modet att komma hit

Läkaren: Jag förstår, det verkar som att du kommit en bit.

Jag: Ja, jo, det har jag nu. Men en fråga, är det här någonting jag kan få hjälp med, utöver att lära mig struktur? Jag jobbar ju med att utarbeta strukturer för mig, mina barn och min verksamhet varje dag, jag tror faktiskt att jag själv skulle kunna hålla kurser i struktur.

Läkaren: Jag ska sätta upp ett möte med vår arbetsterapeut Stefan.

Jag: Stefan sa att jag kanske kunde få någon medicin som hjälpte mig hålla fokus så jag slipper göra precis allt i livet till en mindfulnessövning, för att det inte ska gå åt helvete.

Läkaren: (förvånat) Har du träffat Stefan?

Jag: Nej, jag menar Daniel. Han som gjorde alla intervjuer med mig.

Läkaren: Ja, men vi kan kika på mediciner redan nu om du vill.

Jag: Nej, det vill jag nog inte. Eller förresten, vi gör såhär. Jag går på strukturmöten och informationsmöten till att börja med, du ställer mig i kö till ett kedjetäcke som håller mig på plats i sängen om nätterna, så funderar jag om jag verkligen ska ta någon medicin.

Läkaren: Ska vi sätta upp nästa möte?

Jag: Det låter bra men jag glömde min kalender

Läkaren: Vad tror du om 4 november?

Jag: Jag tror 4 november blir jättebra, förutsatt att jag kommer ihåg det

Läkaren: Vi skickar en sms-avisering.

Jag: Tack. Tack för allt, tack för diagnosen. Tror du att du kan blankställa allt annat i mina tidigare journaler? För det är ju mkt som fått sin förklaring nu.

Läkaren: Vi pratar om det den 4 november.

Jag: Ok, tack. Skriver du upp det i journalen?

Läkaren: Jag skriver upp allt i journalen. Vi ses igen, Sara. Kom ihåg att utgången är till vänster.

Jag: Ha ha ha (skrattar generat), vilket tur att du sa det. Jag brukar alltid gå till höger. Det kanske står i min journal eftersom du visste att du skulle påminna om det?

Nu efteråt:

”Det sker en överdiagnosticering av ADHD” ger 1 290 träffar på Google. Jag som yogaterapeut har alltid sett på ADHD som ett tillstånd och på sätt och vis varit emot diagnosticering och vårdens etiketter. Jag har blivit kvitt depressioner, ångest och destruktiva beteenden tack vare de metoder jag nu kombinerat i MIMY.

Och visst har det hjälpt. Min väg har varit lång men meningsfull. Utan min kamp hade mitt tredje hjärtebarn (MIMY) inte fötts.

Men efter en 20 års lång erfarenhet från psykiatrin,  tusentals kronor lagda på healing, vet jag nu, att det också sker en underdiagnosticering av ADHD, vilket lett mig genom felaktiga diagnoser, otaliga psykologbesök och väldigt mycket lidande för mig själv och andra där vi kunnat få rätt hjälp, om vi känt till problemet.

Nu känner jag till problemet, men det förändrar egentligen ingenting.

Mitt mål är att erbjuda MIMY brett inom både vård och skola, kanske som del av strukturkurserna som erbjuds inom Prima. Och visionär som jag är, har jag redan en plan.

Namnen i texten är fiktiva av integritetsskäl

Sara Emilionie

Inga kommentarer

Lämna en kommentar